Ikväll tog vi en ritt ut i skogen. Vi hittade en "ny" väg som vi följde. Den var riktigt mysig, dock tog den slut lite för fort ;). Vi tog det lugnt idag då hästarna fick jobba på ganska bra igår. Jag red Pockahontas och det var vi som tog täten :)

Under dagens ritt ramlade dottern av sin ponny, tack å lov gick allting bra! Det hela hände när vi var ute och kantrade på vallen. Jag red Pockahontas, dottern Highness och hennes kompis red Skyssa. Jag och dottern red åt samma varv medan kompisen åt det motsatta, detta för att förhindra att hästarna skulle känna tävlingsinstinkt. Det gick jättebra i trav, samtliga fyra varv som var ca 900m/st. När vi sedan satte av i galopp gick det bra de första två varven. Sen bytte vi varv och dottern skulle rida i ett lite högre tempo än mig. Hon red således ca 30 meter före mig. Efter ca 200meter tappade hon balansen på hästryggen då Highness drog åt höger medan dottern var på väg rakt fram. Så hon föll av på ponnyns vänstra sida. Dock var det nästan att hon landade på fötterna, men i farten som var kom knäna i marken. Jag red snabbt mot henne men hon reste sig upp å ropade "haha, jag lever men ta fast Highness". Så jag vände om och red efter den lilla busponnyn. Då jag sett hur hon åkt av och att allt, trots allt, gått bra så valde jag att rida efter Highness. Kompisen, som red den tredje hästen, försökte att stoppa Highness och även kompisens mamma som var med ute på vallen och tittade. Då dottern först ramlade av så travade Highness lite sakta iväg men då hon förstod att vi försökte att fånga henne så satte hon av i en rasande galopp! Jag har då aldrig sett henne ha en sådan fart! Hon sprang över vallen, ut på grusvägen mot stallet och stannade vid ingången till hagen. Där väntade hon snällt på att Anette skulle hämta henne. Anette kom tillbaka på vallen med vår donna och där kom min dotter gåendes. Hon hoppade glatt upp igen och sedan red jag med henne ett varv i trav/galopp. Dock höll jag mig vid sidan av ponnyn hela tiden.

Dottern behöver få upp en bättre balans, detta är andra gången som hon ramlar av sin häst och båda gångerna i samma situation. Så vi får öva upp den samt att hon måste ha en strategi för hur hon ska göra när Highness börjar att dra sig "åt fel håll". Innan hon ramlade av så kände hon att "nu kommer jag att ramla av", hon sa detta när vi red runt vallen igen. Men hon hann inte göra något, tyvärr.

Men, som sagt, allt gick bra och jag är oerhört tacksam för det!

Jag har googlat runt bland lite olika sidor om hästfoder, för att jämföra innehåll och pris mot det som jag nu ger Highness. Eller okej, inte precis nu, men det foder som hon fick innan vi släppte henne på bete. När vi köpte henne den 2:a maj så fick hon "en näve" KRAFFT grov, så det fortsatte vi med. Det fick räcka med att byta grovfoder, som blev hö i hennes fall. Boxen strör jag med spån. Hon äter sitt hö i boxen med ett slowfeedingnät, detta då jag tycker att det är bra att hon kan äta under en lite längre tid.

Det hela började med att de hästar som nu är kompisar med vår ponny skulle gå på en "bantningskur", det var faktiskt så de kallade den :/, så ägaren till dessa hästar frågade om jag ville att min tös skulle få det samma. Jag, som alltid är skeptiskt till nya foder som presenteras på marknaden, bad om att få kolla upp fodret först så jag visste vad det var som jag skulle ge min tjej. Nu visade det sig att detta foder inte var så nytt på marknaden, det är bara jag som varit ifrån hästarna alltför länge. Det foder som Highness nu äter är St Hippolyt Equigard. Jag vet inte varför ägarna av Highness valde att kalla det för bantningsfoder men jag gissar, efter att ha surfat runt en del samt rådfrågat en av försäljarna, att det är för att fodret lämpligen ges till lättfödda hästar. Som jag också förstod det hela så passar maten lämpligen till hästar med fångtendenser. Fodret innehöll mindre än 10% socker/stärkelse, i skrivande stund minns jag inte de exakta siffrorna. Så jag lät vår donna få en omgång av detta foder och hon älskar det verkligen, hon blir alldeles till sig när hon känner doften av maten. Nog för att hon älskar all mat/godis men det här är ändå olika. Okej, maten är dyr. En säck på 15kg kostar ca 400:- och då rekommenderas en daglig ordination av 100g/100kg häst. Det är inte så mycket men volymen blir ändå stor. Jag som vant mig med "en näve" KRAFFT groov.....

Sen fortsatte detta med att vi var in i en hästsportbutik i Norberg och där delade de ut provpåsar av ett foder från Pavo. Då blev jag förståss lite nyfiken på vad detta foder kunde innehålla samt kosta. Det är alltid svårt att jämföra foder mot foder så jag lät bli det. Istället tittade jag på påsarna i sig, samt på Pavos hemsida, om vilka fodersorter som de hade. Det som föll mig i smaken blev då först Pavos Nature'sBest, 15kg ca 210:-. Tyvärr lyckades jag inte hitta hur mycket min ponny skulle äta per dag. Varför kikade jag närmare på detta foder då. Jo, sockerhalten var låg - endast 2%. Det lanseras för fånghästar och då borde det vara ett passande foder, eller? Men så läste jag vidare och såg att andelen stärkelse var hela 24%. Det tycker jag lät högt. Kan det verkligen passa fånghästar då? Jag är långt ifrån någon expert men jag tycker att det lät högt.

Så då klickade jag mig vidare och fann ett foder som de kallade Pavo Care4Life. Även detta såldes i säckar om 15kg men var lite dyrare, ca 270:-/säck. Detta foder tycktes innehålla enbart 9% socker och stärkelse, känns som ett bättre alternativ. Det lanseras som lämpligt för hästar med känslig mage och/eller allergier. Fodret innehåller många olika typer av örter. 170g/100kg häst rekommenderas. Kanske kan detta foder vara något att ha? Någon som har erfarenhet av just detta hästfoder?

Under sommaren, när hästarna kan tänkas gå på bete, så har de vitamin/mineralbars som man kan ge sin häst. Dessa köper man i antingen förpackningar om 30 eller 90 st. 1 bars/dag rekommenderas. Dessa fick vi en provpåse av och Highness gillade dem skarpt. Fast vi snålade in på dem och delade barsen i mindre godisbitar istället. Jag tycker att om man ändå ska ge häsen godis så kan det gott å väl vara ett nyttigt sådant, så nästa gång som vi är inne i butiken kommer vi högst troligt att köpa 30st av Pavo SummerFit.

Är det någon av er som har någon som helst erfarenhet av någon form av Pavos hästfoder eller StHippolyts hästfoder? Jag tycker att det är jättesvårt att bestämma, alla tycks ju ha sina specialiteter och fördelar.

Nu när värmen håller i sig så får hästarna stå inne några timmar för att få det lite svalt. De njuter för fulla muggar, ett tag iaf. Sen vill de ut igen.

Highness finner sig i det mesta och det är skönt att hon är så pass enkel att ha å göra med. Vi stormtrivs med henne och jag vågar påstå att detta är ömsesidigt :)

Ridtur på vallen.

Nog för att jag älskar sommaren men just nu är det bra varmt. Hästarna håller sig i skuggan och vi i sjön ;)

Vi valde att ridningen fick utebli idag också, likaså blir det imorgon om värmen håller i sig. Dessutom måste vi åka hem till stan en sväng för att se över huset, så Highness får stanna i hagen och hållas under uppsikt av ägarna till islandshästarna.

Även denna dag blev väldigt varm och eftersom ingen tävling är i sikte så fick vår lilla primadonna vila. Dock fick de komma in i stallet en stund, både Highness och hennes kompisar, då det åskade. Hästarnas hage ligger uppe på en kulle och jag tycker att det är olämpligt att de går ute i hagen då åskan rullar omkring. Vi myste lite i stallet och borstade igenom henne för att se att hon inte gjort sig illa etc.

Så kom äntligen dotterns kompis med familj upp till stugan. Det första som de såg var Highness :). Hagen ligger så till ;). Efter att ha plockat in diverse saker i gäststugan så ville barnen rida, såklart! Highness stod blickstilla medan de borstade, flätade man, sadlade och tränsade. Hon tycks veta när det verkligen är på allvar. Kompisarna som nu var med har ingen direkt hästvana, mer än äldsta dottern på 10 år och som varit med oss i stallet där vi hade sköthästar tidigare (mini- & normalstora shetlandsponnyer). Just denna tjej fick börja att rida Highness och hon uppfattades som stor i flickans ögon. Vår lilla donna på ca 120cm :). Men det är ju en viss skillnade på de små shettisarna, framförallt stegen som de tar. De fick rida runt lite i trädgården och flickan njöt verkligen av att sitta på hästryggen. Highness skrittade runt försiktigt och tycktes förstå att hon hade en ovan ryttare på ryggen. Hon fick trava lite i sakta mak och det passade ryttarinnan utmärkt. Hon hoppade motvilligt av när det var hennes lillebrors tur. Men han totalvägrade, "en gång har ni fått upp mig på en häst och det kommer aldrig att ske igen". Vi skrattade gott åt kommentaren och lovade att han inte var tvungen att rida.

Sen var det min dotters tur att visa hur duktig hon har blivit. Om man har egen häst så händer det mycket på cirka två månader. Efter att ha ridit fram henne en del i trav så red ekipaget ut på vallen för att visa kort- respektive ökad galopp. Trots de stora ytorna och den möklighet som Highness har för att sticka iväg så gjorde hon det ej. Full kontroll från ryttarens sida hela tiden. Ponnyn låg på en del men allt enligt dotterns vilja. Sen fick hon öka galoppen på den ena sträckan och jösses vad det gick fort! Det tyckte jag iaf..... Dottern smackade på ännu mer och Highness ökade ytterligare. När de närmade sig vägen så tänkte jag "att måtte det gå att få stopp på henne i tid". Det var inte problem alls, hon saktade av så fint på rösten i första hand men även en lätt tillbaka hållning med handen. Jag kunde inte annat än att bli imponerad. Vilken lydig häst! Så lydiga var inte mina ponnyer......., inte ens de som jag tävlade större klasser i fälttävlan med. Storhästarna ja men inte ponnyerna. Highness både ser ut som en miniatyrhäst och agerar som en miniatyrhäst, vilket jag är evigt tacksam för.

Kanske är det jag som har haft busiga och mindre välridna ponnyer som ung, vad vet jag? Men jag kan inte minnas att mina hästar var ovanliga på något sätt utan det var liksom allas hästar då!? Å ja, jag kanske skickar vår pärla till skyarna men vad gör det. Jag är imponerad av att hon är som hon är och det står jag för. Kanske är jag larvig? Konstig? Hönsmamma? Men jag hade liksom räknat med att den ponny som vi skulle köpa inte var så här gudomligt snäll att rida men som ändå har motor och kapacitet för mer än vad mitt barn nu klarar av. Det får växa fram helt enkelt, vi har inte bråttom alls :)

Dottern inväntar sin bästa kompis med familj som ska stanna över en natt. Hon ville gärna att vi hämtade hem Highness tills dess att de kom så då fick det bli så. Vi cyklade iväg till sommarhagen och red hit lilla pluttan. Det blev en liten extra sväng hem, trots värmen. Väl hemma så fick hon mysa ett tag i trädgården med oss innan hon släpptes in i hagen. Nu går hon här och förgyller vårt sommarställe ännu mer, älskade häst :)